Marketing Policies

Introduktion

Vi har själva sökt svar om lagar och regler runt influencermarknadsföring och därmed insett hur svårt det kan vara att hålla reda på. Inte minst då olika myndigheter har svårt att hänga med i utvecklingen och gör det därmed ännu mer invecklat med otydliga uttalanden om vad som är okej och inte.

Mycket oklarheter beror också på att det är så väldigt många delar som berörs i ämnet influencermarknadsföring. Som exempelvis, marknadsföringslagen med sponsormärkning och betalda samarbeten, avtal och dess giltighet, beskattning och deklaration vid mottagande av produkter och gåvor, och inte minst, vilket lands lag är det egentligen som gäller vid en eventuell tvist?

På Shoutly tror vi på att vara ärliga, tydliga och transparenta mot er influencers och företag som väljer att arbeta med oss. Ni ska känna att ni själva och era varumärken är trygga och väl omhändertagna i den här djungeln av frågetecken. Därför tog vi fram denna policy som vi hoppas ska fungera som ett bollplank med relevant information till er. Men också för att förtydliga åtagandet med att använda Shoutly och dess tjänster genom Användarvillkor och Integritetspolicy ni godkänt vid registrering, samt att följa alla regler och lagar som är tillämpliga på marknadsföring, varav enbart vissa tas upp i denna policy.

Vi hoppas det här ska hjälpa dig att finna svar på dina frågor och funderingar, utbildar och klargör vad som är okej, men framför allt hur och vart ni hittar aktuell och korrekt information. Har du inte fått hjälp, hittat rätt svar eller bara allmänt vill diskutera Influencer Marketing är du alltid välkommen att kontakta oss på ​Shoutly.

Ha en fortsatt bra dag och lycka till!

Guidelines för Influencermarknadsföring

Vi på Shoutly tar upp några av de aspekter som är viktiga att du som arbetar med influencer marknadsföring har koll på vid marknadsföring av produkter och/eller tjänster i sociala medier. Samt vad du kan och bör göra för att följa de lagar, rekommendationer, riktlinjer och regler som finns från bland annat Sveriges Riksdag, Konsumentverket (KO) och Reklamombudsmannen (RO), Europeiska Unionen (EU) samt internationella aktörer som International Chamber of Commerce (ICC), Interactive Advertising Bureau (IAB) och amerikanska Federal Trade Commission (FTC). Shoutly har tagit fram denna marknadsföringspolicy för att utbilda och hjälpa dess kunder att få en överblick av varför, hur och några av vilka lagar och regler som kan komma att appliceras vid en eventuell tvist. Detta dokument kan och ska därför enbart ses som en överblick, kortare sammanställning och ej fullständig tolkning av några lagar för att underlätta för alla som arbetar med influencermarknadsföring att göra rätt för sig. Vi på Shoutly ska eller kan således inte i något fall hållas ansvariga för vad du eller ditt företag kan ha gjort sig skyldig till.

Innan vi går in på de övergripande regler, lagar och riktlinjer vi berör i det här dokumentet så finns det begrepp som är viktiga för både företag och influencers att ha koll på. Dessa begrepp hjälper till att förklara när och vilka skyldigheter det finns för att tydligt klargöra när ett samarbete och inlägg innebär någon typ av ersättning. Detta då det räknas som kommersiellt innehåll och därmed marknadsföring. Därför har vi listat några av de definitioner och vedertagna begrepp vi på Shoutly använder så att ni enklare kan följa med och förstå, känner du dock att du har bra koll på dessa kan du gå direkt till nästa avsnitt.

Begrepp

Ersättning
Ersättning är väldigt brett och innefattar allt ifrån produkter i form av en gåva, betalda resor eller semestrar, förskottsbetalning för inlägg eller genom provisionsbaserad betalning för exempelvis antal klick, visningar eller försäljningar. Allt detta räknas som ersättning enligt Skatteverket och ska deklareras som inkomst. För influencers gäller detta oavsett om du har bett om produkter som skickats till dig eller inte och oavsett om du har för avsikt att marknadsföra dem eller inte. Med andra ord, har du mottagit produkter är du skyldig att deklarera.

Inlägg/Post
Ett inlägg skapas av en influencer och är det som dess följare kommer i kontakt med på sociala medier. Exempelvis Instagram, Facebook, Blogg, YouTube, etc. Ett inlägg kan bestå av text, bild, film etc. och kan ofta kombineras för att som helhet bilda ett inlägg.

Kanaler/Sociala Medier
Detta innefattar det till största del digitala kanaler såsom sociala plattformar, bloggar, hemsidor och liknande. Ex. Instagram, Facebook, YouTube, etc. Men kan i teorin även innebära magasin, tidningar och/eller olika analoga/tryckta medier.

Kommersiellt
Ett inlägg klassas som kommersiellt när det har för avsikt att marknadsföra ett företag, produkter/tjänster eller skapa försäljning, klick, visningar eller dylikt mot någon typ av ersättning. Ett inlägg klassas också som kommersiellt så fort någon typ av ersättning utgår för den som skapar inlägget, oavsett om det var för avsikt att dela inlägget i marknadsföringssyfte eller inte.

Exempelvis kan en influencer mottagit produkter som den deklarerat för, men som företaget skickat som good will och influencern därmed bara tänkt behålla utan att marknadsföra. Lägger influencern sedan ut något om detta på sociala medier kan det komma att klassas som ersättning och ska därför markeras som reklam. Mer om detta i nästa avsnitt.

Marknadsföring/Reklam
Allt material som har till syfte att exempelvis sälja, påverka eller lyfta fram produkter eller tjänster till konsumenter bör anses vara reklam och därmed marknadsföring. Sånt material måste alltid följa de uppsatta regler som finns, en del av dessa finner du i det här dokumentet men vi rekommenderar ändå att ni besöker exempelvis Sveriges Riksdag eller Konsumentverket för att läsa mer om vad som klassas som marknadsföring och reklam.

Målgrupp/Följare
Hit räknas de personer som följer en viss profils sociala kanaler (ex. influencers, bloggare). Med andra ord, de personer som till stor del nås och är mottagare av profilens inlägg. Detta är viktigt att veta då det kan bli ett annat lands lagstiftning än svensk eller till och med Europeisk som gäller, exempelvis om influencern har en stor målgrupp i något annat land.

Lite mer utförligt kan detta förklaras genom ett exempel. Tänk en svensk influencer som är bosatt i Sverige och bara arbetar med svenska företag men som marknadsför sitt innehåll till majoriteten av sina följare (målgrupp) som befinner sig i USA. Det kan, i detta fall, därför bli FTC’s regelverk som gäller vid en eventuell tvist. Detta på grund av att influencerns målgrupp är det som avgör vilket regelverk som appliceras vid en tvist. Detta är något som är viktigt att ha i åtanke när samarbeten skapas.

Redaktionellt
Ett inlägg (text, video, bild, etc) klassas som redaktionell om det inte finns någon avsikt över huvud taget att marknadsföra en produkt eller tjänst på uppdrag av ett företag mot ersättning. Inläggets innehåll är alltså enbart grundat på din åsikt och innebär inte någon typ av ersättning till dig som delar inlägget. För att klargöra: Influencern har inte fått, får eller ska inte få någon ersättning för inlägget.

Vad säger Konsumentverket och ICC?

“En grundläggande regel i marknadsföringslagen är att mottagaren av marknadsföring genast och enkelt ska kunna identifiera den som just marknadsföring. Det ska även tydligt framgå vem som står bakom marknadsföringen, alltså vilket företag som marknadsför, eller får sin verksamhet eller sina produkter marknadsförda.”Konsumentverket

Marknadsföringslagen

God marknadsföringssed
All marknadsföring är skyldig att följa marknadsföringslagen (MFL), men god marknadsföringssed sträcker sig längre än så. Förutom MFL bedöms god marknadsföringssed även utifrån rättspraxis och andra vedertagna normer som kan skilja sig beroende av bransch och kan därför bedöma viss marknadsföring som otillbörlig. Man kan väldigt förenklat säga att god marknadsföringssed innebär att du är pålitlig, vilseleder inte eller agerar oärligt i din marknadsföring.

Vilseledande marknadsföring
Marknadsföring får aldrig vara vilseledande och utge eller anspela på något som inte stämmer överens med det som marknadsförs. Kunden ska alltid förstå vad reklamen handlar om och informationen ska vara korrekt. Exempelvis får inte förtroende- och kvalitetsmärkningar, produktförpackningar, erbjudanden och prissättning felaktigt anges för att locka in kunder.

Reklamidentifiering
Reklam måste märkas så tydligt att kunden, även vid en kort första anblick, förstår att det är reklam det handlar om. Med andra ord, det ska vara väldigt enkelt för betraktaren att förstå att det är reklam den ser.

Sändarangivelse
Det ska tydligt framgå vem eller vilket företag/varumärke som är avsändaren av reklamen.

Marknadsföring till barn

All marknadsföring som riktar sig till eller berör barn har särskilt höga krav på att vara korrekt då barn inte har samma förutsättningar som vuxna att skilja på vad som är reklam och vad som inte är det.

”Ett barn ska förstå vad som är reklam och vad som inte är det. Därför får inte reklam utformas som spel, lekar eller liknande. Reklam får inte heller bakas in i spel på internet så att barn inte förstår vad som är reklam i spelet.”Konsumentverket

Detta är något både företag och influencer bör vara väl informerade om, uppmärksamma på och införstådda med ifall sådan marknadsföring ska utföras. Dels då det många gånger kan anses oetiskt, men också på grund av de regler och lagar med förbud vid marknadsföring till barn. Nedan har vi en listat det som Konsumentverket tar upp som förbjudet.

  • Direkta köpuppmaningar till barn under 18 år
  • Direktreklam till barn under 16 år

Det finns förutom dessa två förbud särskilda bestämmelser kring TV-reklam som vi direkt tagit och listat från Konsumentverkets hemsida.

  • Reklam i tv får inte riktas till barn under 12 år.
  • Det får inte förekomma någon reklam över huvud taget omedelbart före eller efter ett barnprogram som riktar sig till barn under 12 år.
  • Barnprogram får inte brytas av reklam.
  • Alla former av produktplacering är förbjuden i program som riktar sig till barn under 12 år.
  • Tv-reklam får aldrig ha som syfte att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år.
  • Personer eller figurer från till exempel barnprogram får därför inte vara med i tv- reklam.
  • Reglerna för tv-reklam till barn gäller även för webb-tv. Till exempel för TV4 Play.

Utöver dessa regler, lagar och förbud har ICC tagit fram uppförandekoder och affärsetik som bland annat direkt berör marknadsföring till barn. För att lära dig mer om dessa hänvisar vi till ICCs Regler för Reklam och Marknadskommunikation.